Hvem daterte Edvard VII av Storbritannia?

Edvard VII, på engelsk skrevet Edward VII, (Albert Edvard, før han ble konge kalt Albert, privat Bertie; født 9. november 1841, død 6. mai 1910) var konge av Storbritannia og keiser av India fra 22. januar 1901 og til sin død i 1910.

Som den eldste sønn av dronning Victoria og prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha var Edvard i slekt med kongehusene over hele Europa. Før han overtok tronen var han tronarving og holdt tittelen fyrste av Wales lengre enn noen av sine forgjengere. I løpet av morens lange regjeringstid var han i stor grad ekskludert fra politisk makt, og kom til å personifisere den fasjonable og makelige samfunnseliten. Han reiste gjennom hele Storbritannia for å utføre seremonielle plikter og representerte Storbritannia ved utenlandsbesøk. Hans reiser til Nord-Amerika i 1860 og til det indiske subkontinent i 1875 var populære og en suksess, men til tross for offentlig anerkjennelse, kom hans rykte som en playboyprins til å forsure hans forhold til dronningen.

Som konge spilte Edvard en rolle i moderniseringen av den britiske krigsmarinen og den britiske hæren etter boerkrigen. Han gjeninnførte tradisjonelle seremonier som offentlige framvisninger og utvidet rekken av folk som de kongelige sosialiserte med. Han fostret gode forhold mellom Storbritannia og andre europeiske land, særlig Frankrike, noe som gjorde at han ble omtalt som Peacemaker, «fredsmakeren», men hans forhold til sin nevø, den tyske keiser Vilhelm II var til gjengjeld dårlig. Edvardiansk tid, som dekket Edvards periode på tronen og har navn etter ham, sammenfalt med et nytt århundre og innebar betydelige endringer i teknologi og i samfunnet, inkludert dampturbinen og framveksten av sosialisme som politisk kraft. Han døde i 1910 midt i en konstitusjonell krise som ble løst det påfølgende året med loven om parlamentet av 1911 som begrenset makten til det ikke-valgte House of Lords, det britiske overhuset.

Den norske monarken er direkte etterkommer av kong Edvard VII. Kongens datter Maud (1869–1938) giftet seg med sin fetter, den danske prins Carl (1872–1957), og fikk med ham sønnen Alexander i 1903. Den vesle familien kom til det selvstendige Norge etter unionsoppløsningen med Sverige i 1905, og ble kong Haakon VII, dronning Maud og kronprins Olav. Kronprinsen, den seinere kong Olav V (1903–1991), fikk selv tre barn, deriblant kronprins Harald i 1937. Edward VII av Storbritannia er dermed kong Harald Vs oldefar, og dronning Viktoria er kronprins Haakons tipptippoldemor.

Alice Frederica Keppel, född Edmonstone 29 april 1868 på Duntreath Castle vid Strathblane i Stirlingshire, Skottland, död 11 september 1947 i Bellosguardo i Kampanien, Italien, var en brittisk societetsvärdinna. Hon är känd för sitt förhållande med kung Edvard VII av Storbritannien. Förhållandet varade från 1898 till Edvards död 1910.

Alice Keppel, dotter till William Edmonstone, gifte sig 1891 med adelsmannen George Keppel. Parets förhållande var lyckligt. För att kunna upprätthålla sin standard kom paret överens om att Alice skulle ta betalt för sexuella relationer med andra medlemmar av societeten, något hon gjorde utan att det lär ha skadat hennes ställning, trots att förbindelserna försiggick helt öppet. År 1898 inledde hon ett öppet förhållande med tronföljaren, som 1901 blev monark.

Alice Keppel beskrivs som en skönhet och centrum för societetslivet i London och ansågs förkroppsliga tidens ideal för en perfekt societetsvärdinna. Hon var känd för sin förmåga att inverka på monarkens humör, lugna honom, göra honom på gott humör. Hon ansågs också vara makten bakom tronen under Edvards regeringstid. Vid Edvards död 1910 tillät hans hustru, drottning Alexandra henne att närvara vid hans dödsbädd. Paret Keppel gjorde därefter en semesterresa till Indien. De bodde därefter i Italien.

Alice Keppels barnbarnsbarn är Camilla, gift sedan 2005 med Charles III, barnbarns barnbarn till Edvard VII.